Kreativitet handlar om att alltid våga vara nyfiken

[STUDIOMUSIK]

[APPLÅDER]

Parkinson: Varmt välkommen till programmet, Denise Rudberg. Du är författare, och så mycket mer. Du har gjort avtryck med dina böcker och ditt skrivande. Hur känns det att vara här idag?

Denise Rudberg: Tack så mycket! Det är alltid spännande att vara här. Det känns som en möjlighet att nå ut och dela med mig av mina tankar och erfarenheter. Man glömmer alltid hur härligt det är att prata om sådant som verkligen betyder något för en.

[LÄTT SKRATT]

Parkinson: Ja, det är något magiskt med att få dela med sig av sin resa. Berätta, var började allt för dig? Jag menar, din barndom?

Denise Rudberg: Jag växte upp i Stockholm, och har alltid varit fascinerad av berättelser. Som liten satt jag ofta med min mamma och lyssnade på hennes historier om hennes barndom. Det var som att jag fick en glimt av en annan värld. Det var också en tid då jag började skriva små berättelser och dikter. Det kändes som att jag kunde skapa något från ingenting, och den känslan har alltid följt med mig.

[TYSTNAD]

Parkinson: Vi pratar om en skapande sida av dig väldigt tidigt då. Hur var din familj? Vilken roll hade de i din utveckling?

Denise Rudberg: Min familj har alltid varit en stor del av mitt liv. Mina föräldrar gav mig mycket frihet att utforska mina intressen, vilket jag är evigt tacksam för. De trodde på mig, även när jag tvivlade på mig själv. Jag minns särskilt en gång när jag var ganska ung, och jag hade skrivit en berättelse som jag var så stolt över. Och min mamma, hon sa att jag borde dela den med andra. Det gav mig mod att göra det, och det var en början på något fantastiskt.

[TYSTNAD]

Parkinson: Inspirerande! Vilken var din första dröm? Vad ville du bli när du blev stor?

Denise Rudberg: Jag ville alltid bli författare. Jag drömde om att skriva böcker, och att människor skulle läsa dem och känna sig berörda. Men det var inte alltid lätt. Jag minns att jag hade en rädsla för att misslyckas. Tanken på att ingen skulle vilja läsa det jag skrivit var skrämmande.

[TYSTNAD]

Parkinson: Det är en stor rädsla. Men som vi vet, så kan rädslor också motivera oss. Berätta om ditt genombrott. När kände du att du verkligen hade nått fram?

Denise Rudberg: Det var nog när jag fick min första bok publicerad. Jag minns att jag stod på en signering och såg människor som stod i kö för att få en bok signerad. Det var en surrealistisk känsla. Samtidigt var det mycket press. Jag kände att nu måste jag bevisa att jag kan fortsätta skriva.

[LÄTT SKRATT]

Parkinson: Det låter som en fantastisk upplevelse! Vad kostade framgången för dig?

Denise Rudberg: Jag skulle säga att det kostade mig en del av min egen tid. Jag har alltid varit en person som jobbar mycket, och ibland har det inneburit att jag har fått neka mig själv tid med familj och vänner. Det har varit tufft, men å andra sidan har det också lett till många vackra stunder. Det är en balansgång.

[TYSTNAD]

Parkinson: Det är en intressant balans. Känner du dig ibland ensam i det här skapandet?

Denise Rudberg: Ja, absolut. Författarskapet kan vara en ensam syssla, där man sitter med sina tankar och idéer. Men samtidigt har jag fantastiska läsare som ger mig energi. Deras stöd betyder allt. Det är som att de blir en del av min resa, även om de inte alltid är fysiskt närvarande.

[TYSTNAD]

Parkinson: Intressant! Jag tänker på missförstånd som ibland kan uppstå. Vilka missförstånd har du stött på i din karriär?

Denise Rudberg: En sak jag ofta stöter på är att människor tror att författarskap är en enkel process. De ser bara den färdiga boken. De ser inte allt arbete, alla upp- och nedgångar, alla osäkerheter. Det handlar om så mycket mer än bara att skriva en berättelse. Det är en hel känslomässig investering.

[TYSTNAD]

Parkinson: Det är en bra poäng. Och finns det något som du ångrar? Någon väg du önskade att du hade tagit annorlunda?

Denise Rudberg: Jag tror att det finns stunder då jag skulle önska att jag hade lyssnat mer på min intuition. Att jag inte hade tvekat så mycket. Men samtidigt, allt har lett mig hit, och jag är tacksam för de lärdomar jag fått längs vägen. Det är lätt att se tillbaka och ångra sig, men jag försöker fokusera på nuet och framtiden.

[TYSTNAD]

Parkinson: Klok insikt. Finns det några hemligheter eller något personligt du sällan pratar om?

Denise Rudberg: Jag är ganska öppen av mig, men jag skulle säga att min rädsla för att misslyckas är något som jag har burit med mig i tystnad. Jag försöker alltid verka stark och självsäker, men ibland är det svårt att stå emot pressen. Det är något jag fortfarande jobbar med.

[TYSTNAD]

Parkinson: Tack för att du delar med dig av det. Hur ser kärleken ut i ditt liv, både romantiskt och till ditt skrivande?

Denise Rudberg: Kärlek är en stor del av min inspiration. Jag beskriver ofta relationer i mina böcker, och jag drar mycket från mina egna erfarenheter. Jag har haft otroligt stöd från mina nära, och de ger mig ofta perspektiv på livet. Jag är också kär i skrivandet. Det är en passion som aldrig tycks dö ut. Varje gång jag sätter mig ner för att skriva, känner jag att jag förnyar den kärleken.

[TYSTNAD]

Parkinson: Vackert uttryckt! Har du funderat på döden? Vad betyder den för dig?

Denise Rudberg: Jag tror att döden är en del av livet. Det är något vi alla ska möta. Det påminner oss om att leva fullt ut och att uppskatta stunden. Jag hoppas på att lämna efter mig något betydelsefullt, något som kan inspirera andra.

[TYSTNAD]

Parkinson: Vad skulle du vilja bli ihågkommen för?

Denise Rudberg: Jag skulle vilja bli ihågkommen som någon som vågade skriva och berätta historier som berör människor. Någon som kämpade för sina drömmar och inspirerade andra att göra detsamma. Det skulle vara mitt största arv.

Parkinson: Det är en vacker tanke. Och nu, för att runda av, om du fick välja en människa, levande eller död, att äta middag med, vem skulle det vara?

Denise Rudberg: Åh, det måste vara Astrid Lindgren. Hon har alltid varit en stor inspirationskälla för mig, inte bara som författare, utan också i hur hon levde sitt liv. Hon var så passionerad och omtänksam.

[TYSTNAD]

Parkinson: En underbar val! Varför just henne?

Denise Rudberg: För att jag skulle vilja veta hur hon kom på sina berättelser och vad som drev henne. Och kanske få en insikt om hur hon balanserade sitt liv som författare.

Parkinson: Vilken fråga skulle du ställa?

Denise Rudberg: Jag skulle fråga vad som inspirerade henne mest när hon satt och skrev. Varifrån fick hon sin kreativitet?

Parkinson: Vad hoppas du att hon skulle svara?

Denise Rudberg: Jag hoppas hon skulle säga att det kom från att vara nyfiken på livet och att alltid söka efter nya perspektiv. Kreativitet handlar om att ständigt vara öppen för nya idéer och tankar.

Parkinson: Om människor nämner ditt namn om hundra år… vad hoppas du att de säger?

Denise Rudberg: Jag hoppas att de säger att jag var en berättare av hjärtat, någon som berörde och inspirerade, och att mina ord fortfarande lever kvar.

Parkinson: Tack så mycket för att du kom hit, Denise. Det har varit ett äkta nöje att få höra din berättelse och insikter.

[LÅNG APPLÅD]

[STUDIOMUSIK TONAR UPP]

SLUT.